1 TWh är den genomsnittliga energiförbrukningen i Sverige under ett dygn.
1 GWh motsvarar elanvändningen för 40 eluppvärmda villor.
1 MWh den energi som fyra personer använder för matlagning under ett år.
1 kWh den energi som utvecklas i en elektrisk kokplatta under en timme.
Ett vattenkraftverk på 10 MW producerar ungefär 32 GWh vilket motsvarar 1300 villor.
tisdag 19 oktober 2010
söndag 30 maj 2010
Solenergi
En trevlig applikation för solenergi i tredje världen har utvecklats av Promethean Power Systems.
Med denna kylanläggningar för mjölk kan bonden hålla sin produkt färskare längre.
Med denna kylanläggningar för mjölk kan bonden hålla sin produkt färskare längre.
tisdag 13 april 2010
Vattenkrafts frågor
Några frågor från ett par gymnasieelever.
Fråga 1: Hur ser ni på vattenkraftens framtid?
Vi ser ljust på framtiden för vattenkraft.
Vattenkraft är en av våra viktigaste energikällor idag - och en anledning till att Sverige har så låga CO2-utsläpp.
Eftersom den största delen av vattenkraften byggdes på 50/60-talet så är den i stort behov av uppgradering/utbyten.
Många vattendrag är idag skyddade - därför kommer det inte att bli någon storskalig utveckling av vattenkraften i Sverige.
Fråga 2: Varför ska man välja vatten kraft före andra energi tillgångar som tex vindkraft?
Man bör inte låta vattenkraft tävla mot andra miljövänliga/förnyelsebara energislag som t.ex. vindkraft. I erat fall styrs valet av tillgången på naturresurser, dvs finns det vatten eller vind.
Vattenkraften är idag ett av de billigaste energislagen (se Fråga 4) och därför ett mycket bra förnyelsebart alternativ.
Nu räknar Energimyndigheten inte all vattenkraft som miljövänlig - se Fråga 5.
Viktigast är att bygga ut de förnyelsebara energislagen för att ersätta kol och olja.
Fråga 3: Kommer det gå att bygga vattenkraftverken utan att göra så stora ingrepp i naturen?
Ok - nästa samma fråga som #5 se svaret där.
Fråga4: Vad kostar det att bygg ett vattenkraftverk?
Det finns en bra rapport från Elforsk (www.elforsk.se) "El från nya anläggningar 2007", Elforsk rapport 07:50 , som ger en översikt vad olika energislag kostar att bygga. Den ger också lite mer utförligare svar på den möjliga potentialen.
Fråga 5: Kan man bygga ut vattenkraften mer i Sverige utan att förstöra älvarna helt.
Som ni antyder i frågan så är vattenkraften förnyelsebar men inte helt miljöneutral. Det blir en större eller mindre miljöpåverkan av ett vattenkraftverk.
Innan jag går in på vad vi gör idag - börjar jag med en liten historisk återblick. I början av 1900-talet kunde byggandet av vattenkraften beskrivas som 'Äntligen kommer civilisationen till Lappmarken' och fortfarande på 70-talet var t.ex. Sportfiskeförbundet övervägande possitiva till Vattenkraften. Numera möter man oftare negativa omdömmen om förändringarna. Slutsatsen är att om man räddar/förstör älvarna är en politisk/värderingsfråga - vi skulle förmodligen formulera oss mera possitivt - (men är så klart partiska).
För att inte bygga ut alla älvar i Sverige så har vi beslutat att skydda fyra av de stora älvarna - Vindeln-, Kalix-, Piteå- och Torneälven. Därtill är ett stort antal vattenfall skyddade i de utbyggda älvarna samt i mindre vattendrag. Jag har hört en siffra om att ungefär 25% av alla vattenfall skulle vara skyddade från utbyggnad - tyvärr har jag ingen säker siffra. Jämför vi mängden land som är skyddat är det mycket mindre (mindre än 5%) resten är påverkat av människan i form av jord-, skogsbruk eller bosättningar. Att vi valt att skydda en så pass stor andel av våra vattendrag beror på att vi värderar tillgången på vatten mycket högt - och det gör också att det inte finns så stora möjligheter att bygga ut mer storskalig vattenkraft.
För att stimulera ny förnyelsebar energiproduktion har man infört elcertifikat, som ges till den som bygger nya anläggningar. För vattenkraften så räknas inte den storskaliga vattenkraften (mer än 10 MW) som miljövänlig när man bygger nya kraftverk, däremot får man tillgodoräkna sig förbättringar i de befintliga vattenkraftverken. Energimyndigheten (http://www.energimyndigheten.se/en/) ger ut en rapport "The electricity certificate system", som visar hur dessa investeringar fördelar sig: Biobränsle är klart störst, men som nummer två kommer förbättringar i vattenkraften före byggandet av nya vindkraftverk. Alltså - förbättringar av befintlig vattenkraft ger alltså ett större bidrag av förnyelsebar energi än vindkraften idag - vilket visar att dessa förbättringar är mycket viktiga för att minska CO2-utsläppen. Så fokus ligger på förbättringar snarare än nya kraftverk.
Nästa steg är att förstå hur ett vattenkraftverk påverkar miljön och där har vi lärt oss mycket sedan början av vattenkraftsutvecklingen på slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Då var också det politiska klimatet (som ni såg i min historiska tillbakablick) väldigt possitivt och man fokuserade i huvudsak på sammhällsnyttan och tillgången på energi, dessutom var redan en del av miljöpåverkan gjord eftersom man för timmerflottningen hade byggt fördämningar för att reglera timmertransporten.
Några av de saker man har lärt sig idag som förbättrar ekologin.
När vi byter vattenturbiner till moderna turbiner så är dessa oftast mera fiskvänliga dvs de har större chans att överleva.
Bättre prognoser och statistik gör att man kan släppa på vattnet under vårfloden på ett mera naturligt sätt - än tidigare mer industriellt.
Ur ekologisk synvinkel är det oftast bäst att göra lite större förbättring på ett kraftverk än att få till flera småförändringar vid flera kraftverk. T.ex. borde Sikfors kraftverk i den 'outbyggda' Piteälven kanske flyttas till en reglerad älv, alternativt anpassas så att den blir så miljövänlig som möjligt.
Ett problem och viktigt forskningsområde idag är att bestämma vad som är 'naturligt' och vad som går att göra för att få det så naturligt som möjligt. Jämför med jordbruk - där brukar 1800-tals jordbruket med ängar som slogs med liar och djur som betade vid olika fäbodvallar vara referens för det som ger det öppnaste landskapet med störst mångfalld av arter - men det är inte det naturligaste om man ser en helt opåverkad skogsmiljö.
Personligen tror jag inte att vattenkraften kan bli helt miljöneutral - om vi jämför med helt oreglerade älvar. Däremot tror jag att vi kan lära oss hur vi ska köra våra vattenkraftverk för att få en så gynsam ekologi och miljö som möjligt.
Fråga 1: Hur ser ni på vattenkraftens framtid?
Vi ser ljust på framtiden för vattenkraft.
Vattenkraft är en av våra viktigaste energikällor idag - och en anledning till att Sverige har så låga CO2-utsläpp.
Eftersom den största delen av vattenkraften byggdes på 50/60-talet så är den i stort behov av uppgradering/utbyten.
Många vattendrag är idag skyddade - därför kommer det inte att bli någon storskalig utveckling av vattenkraften i Sverige.
Fråga 2: Varför ska man välja vatten kraft före andra energi tillgångar som tex vindkraft?
Man bör inte låta vattenkraft tävla mot andra miljövänliga/förnyelsebara energislag som t.ex. vindkraft. I erat fall styrs valet av tillgången på naturresurser, dvs finns det vatten eller vind.
Vattenkraften är idag ett av de billigaste energislagen (se Fråga 4) och därför ett mycket bra förnyelsebart alternativ.
Nu räknar Energimyndigheten inte all vattenkraft som miljövänlig - se Fråga 5.
Viktigast är att bygga ut de förnyelsebara energislagen för att ersätta kol och olja.
Fråga 3: Kommer det gå att bygga vattenkraftverken utan att göra så stora ingrepp i naturen?
Ok - nästa samma fråga som #5 se svaret där.
Fråga4: Vad kostar det att bygg ett vattenkraftverk?
Det finns en bra rapport från Elforsk (www.elforsk.se) "El från nya anläggningar 2007", Elforsk rapport 07:50 , som ger en översikt vad olika energislag kostar att bygga. Den ger också lite mer utförligare svar på den möjliga potentialen.
Fråga 5: Kan man bygga ut vattenkraften mer i Sverige utan att förstöra älvarna helt.
Som ni antyder i frågan så är vattenkraften förnyelsebar men inte helt miljöneutral. Det blir en större eller mindre miljöpåverkan av ett vattenkraftverk.
Innan jag går in på vad vi gör idag - börjar jag med en liten historisk återblick. I början av 1900-talet kunde byggandet av vattenkraften beskrivas som 'Äntligen kommer civilisationen till Lappmarken' och fortfarande på 70-talet var t.ex. Sportfiskeförbundet övervägande possitiva till Vattenkraften. Numera möter man oftare negativa omdömmen om förändringarna. Slutsatsen är att om man räddar/förstör älvarna är en politisk/värderingsfråga - vi skulle förmodligen formulera oss mera possitivt - (men är så klart partiska).
För att inte bygga ut alla älvar i Sverige så har vi beslutat att skydda fyra av de stora älvarna - Vindeln-, Kalix-, Piteå- och Torneälven. Därtill är ett stort antal vattenfall skyddade i de utbyggda älvarna samt i mindre vattendrag. Jag har hört en siffra om att ungefär 25% av alla vattenfall skulle vara skyddade från utbyggnad - tyvärr har jag ingen säker siffra. Jämför vi mängden land som är skyddat är det mycket mindre (mindre än 5%) resten är påverkat av människan i form av jord-, skogsbruk eller bosättningar. Att vi valt att skydda en så pass stor andel av våra vattendrag beror på att vi värderar tillgången på vatten mycket högt - och det gör också att det inte finns så stora möjligheter att bygga ut mer storskalig vattenkraft.
För att stimulera ny förnyelsebar energiproduktion har man infört elcertifikat, som ges till den som bygger nya anläggningar. För vattenkraften så räknas inte den storskaliga vattenkraften (mer än 10 MW) som miljövänlig när man bygger nya kraftverk, däremot får man tillgodoräkna sig förbättringar i de befintliga vattenkraftverken. Energimyndigheten (http://www.energimyndigheten.se/en/) ger ut en rapport "The electricity certificate system", som visar hur dessa investeringar fördelar sig: Biobränsle är klart störst, men som nummer två kommer förbättringar i vattenkraften före byggandet av nya vindkraftverk. Alltså - förbättringar av befintlig vattenkraft ger alltså ett större bidrag av förnyelsebar energi än vindkraften idag - vilket visar att dessa förbättringar är mycket viktiga för att minska CO2-utsläppen. Så fokus ligger på förbättringar snarare än nya kraftverk.
Nästa steg är att förstå hur ett vattenkraftverk påverkar miljön och där har vi lärt oss mycket sedan början av vattenkraftsutvecklingen på slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Då var också det politiska klimatet (som ni såg i min historiska tillbakablick) väldigt possitivt och man fokuserade i huvudsak på sammhällsnyttan och tillgången på energi, dessutom var redan en del av miljöpåverkan gjord eftersom man för timmerflottningen hade byggt fördämningar för att reglera timmertransporten.
Några av de saker man har lärt sig idag som förbättrar ekologin.
När vi byter vattenturbiner till moderna turbiner så är dessa oftast mera fiskvänliga dvs de har större chans att överleva.
Bättre prognoser och statistik gör att man kan släppa på vattnet under vårfloden på ett mera naturligt sätt - än tidigare mer industriellt.
Ur ekologisk synvinkel är det oftast bäst att göra lite större förbättring på ett kraftverk än att få till flera småförändringar vid flera kraftverk. T.ex. borde Sikfors kraftverk i den 'outbyggda' Piteälven kanske flyttas till en reglerad älv, alternativt anpassas så att den blir så miljövänlig som möjligt.
Ett problem och viktigt forskningsområde idag är att bestämma vad som är 'naturligt' och vad som går att göra för att få det så naturligt som möjligt. Jämför med jordbruk - där brukar 1800-tals jordbruket med ängar som slogs med liar och djur som betade vid olika fäbodvallar vara referens för det som ger det öppnaste landskapet med störst mångfalld av arter - men det är inte det naturligaste om man ser en helt opåverkad skogsmiljö.
Personligen tror jag inte att vattenkraften kan bli helt miljöneutral - om vi jämför med helt oreglerade älvar. Däremot tror jag att vi kan lära oss hur vi ska köra våra vattenkraftverk för att få en så gynsam ekologi och miljö som möjligt.
Blandade energifrågor
Lite minnesanteckningar och länkar till sådant jag läst, hittat på nätet eller diskuterat.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
